Många av mina amigos y amigas har som "regel" att bjuda upp någon ny varje gång vi är ute och dansar. Jag har haft det hela sommaren och det har lett till att jag har flera nya killar som ingår i mitt självklara val av danspartners. Det är sådana som det är kul att dansa med, som det går bättre och bättre med och som inte nobbar.
På allra senaste tiden, uppmuntrad av att det gått så bra, har jag vågat fråga några av de allra "snistigaste". De som är instruktörer eller uppvisningsdansar eller bara är riktigt bra. I min värld borde de vara de allra mest lyhörda och bästa förarna. Det är alltid lite småklurigt med allra första dansen med någon man inte är van vid, men är det någon som borde vara bra på det så är det de här killarna. För det mesta går det bra och de är precis så inkännande som jag hoppats och de för så tydligt och jag är ingen nybörjare så jag hänger med på nästan allt. Jag är glad när jag går av dansgolvet efter en sån dans. Men det finns de som kör sitt race, som inte för så tydligt för de är vana att om de höjer handen så snurrar tjejen självmant 48 varv eller som verkar uttråkade. Dem blir jag inte så sugen på att bjuda upp igen. Vill de skrämma bort nykomlingar så de får dansa med samma tjejer hela kvällen? Det heter faktiskt social dans...
Jag kan bara tala som salsera här. Hur det är för killar som vill bjuda upp "duktiga" tjejer kan jag inte svara på, men jag gissar att de har det ännu värre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Känner igen det helt klart. Det är en del tjejer som är tekniskt asgrymma men som jag aldrig kommer bjuda upp igen för det finns inget socialt samspel, de ser helt blanka ut i ansiktet. Astråkigt :/
Ja, socialt samspel och lyhördhet är viktigare än teknik.
Kul, en till blogg om salsa!
Konstigt att vi inte är fler som håller på.
Hur det är för mindre rutinerade killar att bjuda upp riktiga salseras?
Tja.., inga problem att göra det egentligen, de ställer oftast upp i vänlig och förstående anda.
Men man vet ju att det egentligen är slöseri med deras tid, man kan ju inte leverera den "fix" de är ute efter riktigt. Ni kvinnor är rätt krävande trots allt, det blir snabbt frustrerande för er, upplever jag det som.
Det där med att se uttråkad ut, likgiltiga "stenansikten"..., det är en typisk nybörjargrej för killar. Man är så koncentrerad att man måste försöka undvika att titta eller tänka på det sociala samspelet.
På nybörjarnivån har det inte så mycket med personlighet eller hur inkännande man är att göra, skulle jag tro.
Man har fullt upp med att komma ihåg sina turer, undvika krockar, urledvridna axlar och fötter på fel plats och taktslag.
Så kan det va, vi lär ses! (jepp, listade ut vem du är, och vi har dansat. Don't worry, ska inte outa dig)
Haha! Det gör inget. Jag är inte särskilt hemlig på den här bloggen. Tänker heller inte outa nån. Jag tycker det mer är kul med betraktelser och fenomen och roliga anekdoter.
Jag vet vem du är också. Jag finns förevigad på din blogg till och med! :)
Jag säger så här (i egenskap av en inte speciellt krävande kvinna): Det gör inget om killen inte kommer ihåg turerna, krockar in oss i andra par, missar takten, eller ens om han nästan vrider armen ur led på mig.
Det som får mig att stelna är hård och ryckig förning, när killen kör sitt eget race utan att nånsin kolla om man hänger med, eller när killen inte har självdistans nog att skratta åt missarna. Jag tycker inte att de killarna är många, men de verkar finnas på alla nivåer.
Det är då man börjar fundera på att sluta salsa och börja knyppla istället... ;-)
:)
Ja, säga vad man vill om knyppling, men hårt och ryckigt är det inte!
Skicka en kommentar