Jubileumskväll

Igår var det ettårsjubileum på DJ N-Rikes klubb Mi Salsa. Min rygg höll. Kanske blev den rent av bättre, salsa brukar hjälpa mot de flesta krämpor.

Det var mycket folk och i vanlig ordning massor av människor som jag aldrig sett förut. Var kommer de ifrån? Var finns de annars? Många från min kurs var där och lite annat folk jag kände så klart. Två salseros under kvällen var helt nya och båda var bra förare. Jag var med om en enda otrevlig typ på hela kvällen, men han var full (om nu det är en giltig ursäkt).

Musiken var bra. Jag brukar önska att N-Rike ska dra ner på reggaetonlåtarna. Då säger han alltid: "Nej, nej, det är inte reggaeton. Det är cubaton." som om det skulle hjälpa, men han spelade färre såna låtar igår. Istället har han anammat den nya bachatatrenden och körde lite för många sådana. För övrigt var det bra musik.

Golvet är alltid för trångt på Bolero Café. Man kan inte låta bli att undra vem som ritade denna långsmala lokal med pelare och fasta soffor. Det var ovanligt mycket glassplitter igår. När jag tog av mig dansskorna satt en stor glasbit intryckt i ena sulan.

Klädsel igår. Först tänkte jag först ta en riktigt blingig knallrosa paljettopp (det var ju jubileum), men det blev helsvart istället med guldringar i öronen, rött läppstift, rött nagellack och en röd tygros i halsen. Konstigt vad en röd tygros kan göra. Jag fick många komplimanger, vilket uppskattas. Den sista fick jag på väg ner i rulltrappan på t-centralen. En ungdomskille sa: "Snygg rosett!".

Aj då!

Det här var en dum höst. Min femveckorsförkylning har vandrat runt i kroppen och förra helgen tappade jag rösten. För säkerhets skull passade jag på att hosta mig till ryggskott också. Nu är jag hemma från jobbet veckan ut för att bli frisk.

Dansstatus: Ingen kurs igår, inget Chicago ikväll och det känns som ett stort frågetecken kring helgens Mi Salsa...

Jag vill komma tillbaka in i den goda cirkeln dans - endorfiner - väbefinnande - inga virus har en chans - jag i trim - mera dans - endorfiner o.s.v.

Mina människor

I onsdags var vi många på kursen hos Eusebio. När vi stod där framför spegeln och koncentrerade oss på hur vi satte fötterna blev jag plötsligt rörd över oss alla. Här bor vi i vårt nordliga (och idag extra mörka och kalla) land. Än är det inte vinter, men det mörknar för varje kväll. Vi jobbar hela dagarna, sliter och släpar och pusslar med dygnets timmar, kämpar med förkylningar och ändå tar vi oss till den där källarlokalen varenda onsdagkväll. Rätt så rart, tycker jag.

Humor på dansbanenivå

Jag var på vad som förmodligen blev mitt sista Grönan för i år igår. Inget direkt superkul hände utom att det var en galen kille där (som tvångsmässigt var tvungen att stå på huvudet tills han fick ett sår) och en salsero som det var lääänge sedan jag såg.

Vi snackade och dansade och sedan såg jag honom vandra runt lite osaligt, helt ovetande om vad som var LA-sidan och den kubanska sidan av dansbanan...

Vi möttes igen och började skojsamt snacka om hur bra det är att de ändå sjunger ledtrådar i salsalåtar - mambo och rumba till exempel, när man ska dansa det. Just då sjöng sångaren: "baila" och det tyckte vi var jättebra.

Fullbokad

Jag fattar inte hur jag fått plats med allt jag gjort den här veckan. Jag har väl en grym simultankapacitet, helt enkelt ;) Vissa saker får man ta bort och det har varit några timmars nattsömn här och där samt tyvärr salskursen igår och socials ikväll. Det går icke!

Jag har bland annat haft föräldramöte i måndags (12½h arbetsdag). Utbildning heldag i tisdags (vilket innebär planering åt vikarien), därefter styrelsemöte i kören och repetition samt att jag blev vidtalad av valberedningen så nu kommer jag att bli ordförande där (vilket iofs är en ära och kommer att innebära mindre arbete än nu när jag är fixare av allt möjligt). Personalkonferens och förlängd arbetstid på onsdagen ("bara" 10½h på jobbet), skippade kursen och blev bjuden på middag av en vän. Idag "vanlig" arbetsdag (fast ingen lunchrast, som vanligt) och planering åt vikarien igen för imorgon ska jag på en annan kurs. Dessutom har jag dragits med nån sorts ögoninflammation hela veckan.

På lördag har jag säkert hämtat mig någorlunda så jag orkar med lite Grön septembersalsa.

Osocial

Jag har friskförklarat mig från förkylningen. Jag befinner mig dock fortfarande i nån sorts chocktillstånd över att ha börjat jobba. Det är fullt ös hela tiden och trots att jag vet att jag får energi av att dansa så kan jag inte offra många timmar av min nattsömn. Jag pallar helt enkelt inte att vara social ikväll och ha en hel dag kvar att jobba. Inte just nu.

Det låter som om jag står framför ättestupan, men det är lugnt. Jag trivs på jobbet. Ska bara hitta stormens öga och placera mig där. Med den utsikten brukar jag komma ihåg att det bara är ett jobb. "Jag är inte bara lärare. Jag är salsera också."

Igår började Eusebios kurs och den var jag på och på lördag ska jag väl till Grönan. Helt salsalös blir jag alltså inte den här veckan.