Gott fantastiskt salsaår!

Sökte på en favoritsalsalåt "Los campeones de la Salsa" och fick en snygg koreografi som bonus. Det är dags att önska alla salseros och salseras ett

GOTT FANTASTISKT SALSAÅR!!

Revansch

Jag vågade mig till Chicago och Cuban social i torsdags. Har man nått botten en gång kan allt bara bli bättre, inte sant? Jag är verkligen smart, som ligger lågt en och en halv månad. Det är bästa sättet att bli av med tråkiga känslor kring salsan.

Det hjälpte ju att många av mina favoritsalseros var där och att N-Rike körde bra musik. Ingen av de jag dansade med i torsdags var där den där hemska Cuban-kvällen för en månad sedan, vilket bara bevisar att stämning främst är en mänsklig faktor. Jag njuter, flera dagar senare, fortfarande av träningsvärken jag fick :)

80 spänn i sjön

Sjuttiofem minuter Cuban Night på Chicago, noll danser. Nytt lågvattenmärke!

Battery low

Det ante mig att det skulle bli svårt att toppa torsdagen, men att lördagen skulle ha så låg energi hade jag inte väntat mig. Man skulle kunna tro att jag hade låg energi, men jag kom dit i bra stämning (direkt från en stand up-show) och klädd i paljetter. Showen hade precis börjat, men att stå och se den var nog det första felet jag gjorde. Jag går inte på HSW främst för att se andra dansa uppvisningsmambo. Maykel Fonts är ju helt fantastisk, som vanligt, och Yamulee från New York hade ett vackert och bra nummer. Annars kunde det faktiskt ha kvittat...

När jag kom upp till dansgolvet var det redan fullt. Det är så svårt att sätta fingret på vad det är som gör en stämning, det har jag varit inne på förut, men den var helt annorlunda än i torsdags. Jag höll på att gå hem flera gånger, men tack vare att jag tvingade mig att vara kvar så fick jag några bra danser på slutet. För att vara en kille jag aldrig dansat med så hade jag väldigt bra synk med Magnus från Halmstad! Efter honom kom två till som satt skönt som avslutning på en ganska medioker kväll då jag åkte hem osvettig.

Keep it coming!

Jag har ingen ursäkt till varför jag inte bloggar så mycket nu för tiden. Allt är verkligen inte sagt och i höst har jag haft några riktiga kanonkvällar som fått mig att lysa upp ända in i min utarbetade själ. Nämnas kan senaste kubanska kvällen på Chicago den 6 oktober, en lördag när jag gick själv till La Habana och fick jättekul och Mi Salsas tvåårsjubileum i fredags. Det var riktigt roligt. Jag har dansat med en massa nya salseros. Härligt, härligt, härligt!

I skrivande stund pågår Hot Salsa Weekend. I torsdags var det "Cuba Caliente White party". Jag var en av de tio första, som dök upp, men golvet fylldes snabbt. Förra året var jag bara på fredagsfesten på HSW och då var det kubanska dansgolvet längst ned. Därför hade jag glömt hur bra golv det är högst upp. Extra plus också till lokalen, med sina gångar på sidorna, där det var liiite mindre caliente när man behövde svalka sig.

Nu ska jag dela ut två minus och två stora plus:

Minus numero 1: Säg inte att det är Cuba Caliente när ni har för avsikt att spela plinplong/mambo/sånt som linjefolket gillar. Jag försökte hitta någon att klaga till innan jag gick, men de var väl uppe och dansade då :(

Minus numero 2: Närmast förvånad över att jag fortfarande, då och då, råkar ut för killar som försöker undervisa/mästra mig när jag är ute och dansar socialt.

Stort plus numero 1: Dress code white. Nästan alla hade klätt sig i vitt. Så snyggt att titta ut över dansgolvet! Det känns verkligen kubanskt snyggt. Ikväll blir det Glitter & Glamour på galakvällen, men det går inte att komma ifrån att det känns mer "linje" :)

Stort plus numero 2: Los salseros. Allvarligt talat - nästan alla mina bästa var där! Då menar jag de som för bäst, har bäst samspel/kontakt, är roligast och dansar till musiken. När jag dansar med dem känner jag mig glad, snygg och i nuet. Ta åt er, ni som känner er träffade - utan er, inget salsflow. Gracias, gracias, muchas gracias!

Guld i september

Jag går ingen kurs i höst heller. Jag skulle kunna lära mig massa mer, men det känner jag inte för. Jag kan dansa lagom mycket för att gå ut och gör det när jag vill och ibland har jag precis så kul som jag vill. Förra torsdagen på Chicago, när det var Cuban Night, till exempel. Eller igår på Grönan. Det var perfekt balans mellan förare och följare, så därför gjorde det inget att det var höstigt kallt. Jag dansade till och med bachata flera gånger under kvällen, min kompis var där och massa bra salseros.

Vad bevisar det här? Jo, att det bara är att fortsätta på den inslagna stigen och då belönas man med en guldkväll då och då. Dance on!

Tack för igår!

Jag har faktiskt dansat några gånger nu i sommar och det har inte varit rakt igenom trist. Eftersom jag går ut för att dansa och inte mest för att insupa atmosfären eller umgås med salseras, så har jag ändå inte varit riktigt nöjd förrän igår.

Det var mer folk där som jag kände (läs: killar som jag brukar dansa med). Semestern börjar väl ta slut för många och det var skön stämning plus en bra DJ, som jag aldrig sett förut. Jag dansade med flera gamla godingar och hade en härlig kväll avrundad av färjeresan över till Slussen. Mer kan en salsera inte begära :)

O-flow

Anledningen till att jag inte skrivit på länge är att jag är i så grymt salsa-o-flow nu. Det finns inget roligt att skriva om det. Det tråkiga som finns att skriva om det har jag redan skrivit x antal gånger när jag varit i o-flow förut. Det här är värsta gången.

Jag surar vidare och funderar på ensamsporter som jag skulle kunna börja med istället. Slå på någonting skulle kunna funka, men om jag måste göra det i otakt också så kan det kvitta. Sitta och titta på är jag i och för sig en fena på, så det får väl bli nåt sånt.

Ont i ryggen

Det är knappt man kan tro alla stilar som samsas under samlingsnamnet salsa. Jag brukar gilla blandningen och mina salseros olika stilar, men igår var det flera stycken som inte hade mitt bästa för ögonen. Jag vet, ärligt talat, inte vem som njöt av de danserna.

Så jag repeterar: Att föra och föras väl och till musiken, känna sig snygg och skön i kroppen och samspela med den man dansar med. Det är flow. Att ryckas, slitas och dras runt som en trasa utan att ens få chansen att röra på höfterna. Det är inte flow.

Mysko

Igår var det dubbelt, eller kanske tredubbelt, så många på Grönan som förra veckan. Ändå gick jag och alla andra salseras runt och undrade vad det var för folk som var där. Möjligen var det även underskott på salseros, men framför allt var inte de vanliga killarna där.

Det var en kall kväll, inte en cool! Hoppas på mer hetta ikväll.

En fantastisk premiär!

Jag missade premiären på Gröna Lund förra veckan, men igår tog jag mina högsta klackar och lite gnister från Sevilla i öronen och drog dit. Vädret var okej, Katarinahissens termometer visade 22 grader när jag tog färjan över till Djurgården.

Det var inte så många jag kände igen när jag först kom dit. Det är det som är så spännande, särskilt nu när jag nästan bara går på kubanska grejer. På somrarna träffar jag de som går på Stockholm Salsa Dance och folk från andra städer som kommer hit varje sommar.

Det blev aldrig jättemycket folk, men jag stannade till slutet och dansade mycket och alla danser utom en var bra eller superbra. Kan man bli annat än salsa happy och alldeles mjuk inombords av en sån kväll? Stoltast var jag över att bjuda upp två nya killar, som jag spanade in för att de dansade bra och som också visade sig göra det!

Så tack alla härliga salseros (Stefan, Sammy, Rico, Jonas, Hossein, Didier, Torsten, Alexandre m. fl) som jag dansade med igår!

Tryggt

Det finns salseros som kan konsten att skapa och hålla utrymme. Jag vet inte hur de gör - om det är armbågar eller pondus - men när jag dansar med dem känner jag mig "i ramen" och trygg från trampskador och indansningar.

Tack!

...and right here is where you start paying...in avskavt skinn.

Med alla val-möjligheter denna val-borg tänkte jag att det kanske inte skulle vara så mycket folk på Södra teatern, men det var fullt hus när jag kom dit lite efter 22. Sedan blev det ännu fler. Trevlig stämning, men på tok för hög trampfaktor när livebandet drog igång. Så sitter jag också här ikväll och pillar på en bit avskavt skinn som hänger löst på högerfoten.

Dansa in våren

Ikväll är det Valborgsmässoafton och kallt ute, enligt gammal svensk tradition. Man kan frysa vid en brasa, eller så kan man dansa sig varm.

Det finns lite att välja på och jag gissar att salsastockholm fördelas ungefär så här: On2-folket åker finlandsfärja, kubafolket återinviger Mosebacke/Södra teatern och Cuba Nocturna och de sexiga hittar nog också nåt ställe...

Salsasommaren 2011 har börjat

Eftersom jag kom hem odansad från semestern så kände jag ett stort salsaunderskott i kroppen igår. Jag behövde inte surfa länge innan jag såg att Cumbé körde matiné mellan 16-20. Där har jag aldrig varit, mest på grund av att jag hålls med annat på söndagkvällarna.

Det var varmt ute när jag kom dit, för att inte tala om hur varmt det var därinne! En rueda pågick när jag kom, så jag kikade runt i lokalen och upptäckte massa roliga salsfolk (extratack till Katariina för massa bra tips och somrig look). Det kändes lite som en kubansk social, fast där fanns inga som försökte dansa linjestil. Jag dansade många sköna danser inklusive en tvåparsrueda med Eusebio och Micke (och en okänd tjej) från Cubaritmos samt en stor rueda. Den fick extra krydda av att man inte hörde några turer och fick gissa sig fram.

När jag gick därifrån hade salsasommaren 2011 börjat. Jag kände det tydligt (om inte annat i form av svett)! Snart blir det Gröna Lund, ruedor i varje park, Djungelsalsa och vem vet mer vad för barer, båtar och bryggor som kommer att ha en salsa-DJ i år...

Oanvända salsaskor

Jag har varit på semester i Portugal och Spanien. Ett par salsaskor fick följa med på resan, men tyvärr förblev de oanvända. Jag har ännu inte dansat salsa utanför Sveriges gränser (nä, inte ens på en finlandsfärja) så det var lite synd. Vi snokade rätt på ett ställe som hette Havana i Lissabon, men det dunkade ut reggeaton när vi kom dit. Tjejen som var inkastare ryckte beklagande på axlarna och sa att på fredagar och lördagar spelade de sådant. Synd för dem.

Dansfacit - ingen salsa, ingen samba, tangon såg vi inte röken av, men en flamencoföreställning blev det.

Calle Real x 2

Inom loppet av en vecka hann jag få två Calle Real-upplevelser!

Först var det spelningen på Kolingsborg. Alltså, vad är det för lokal?! Det är nattklubben som ligger under den runda byggnaden vid Slussen, känd för att discoscenerna ur filmen G spelades in där. Hoppas de spränger eländet när de bygger om Slussen. Det var konstig stämning redan när vi kom dit. Mystiska låtar och läskiga killar. Jag blev på dåligt humör redan under första dansen. Den killen ändrade på mitt grepp, kommenterade att jag skulle hålla hårdare, la upp min arm och rättade till någonting med mina höfter inom loppet av den första halvminuten. Jag sa: "Du, jag kan dansa." men han slutade inte ändå så jag avbröt och gick därifrån, vilket jag bara gjort en gång tidigare (men kanske borde göra oftare). Sedan blev det en merengue och det är kul någon gång ibland. Då blev jag uppbjuden av en kille som nådde mig till tuttarna och log glädjestrålande upp emot mig. Han ägnade resten av kvällen åt att försöka bjuda upp mig och nästan jagade mig ut i garderoben när jag skulle gå. JA, jag vet - jag ska bli mer kylskåp!

Själva spelningen var bra som vanligt, men på grund av den lite mesiga publiken blev det inte det bästa draget. Jag är medveten om att jag ingick i publiken, men jag påverkades av meset. Helt okej ändå. Konstigt att jag fortfarande gillar ett gäng grabbar som spelar låtar från de två skivor de gjort på tio år :D Fast de gör det ju bra!

Och så i fredags var jag på Babalú, som är en ny salsaklubb som håller till på restaurang Lois vid Östermalmstorg. Det var inget aprilskämt att två av Calle Reals medlemmar, Rickard Valdés och Karl Frid, var DJ:s! Det var ganska lite folk, men skön stämning. De spelade både Manolito Simonet y Su Trabuco, Los Van Vans bästa låt (Agua) och sig själva!

Det intressanta och ovanliga fenomenet killöverskott inträffade, men det brukar aldrig betyda att killarna kastar sig efter en...synd.

Con o sin electricidad

Calle Real spelar inte jätteofta i Estocolmo, men ikväll är det dags igen. Jag har verkligen gått hela vägen från skeptiker, via neutral, till fan med den här gruppen. Senast jag såg dem var på Fasching den 4 februari. Det var en riktigt bra spelning. Lika bra som på Kulturhuset förra vintern eller kanske lite bättre. Mindre spelning lika med mer publikkontakt.

Det lustiga i sammanhanget är att det är Earth Hour idag. Mellan 20.30-21.30 är det som man ska släcka ned om man vill vara med i manifestationen och spelningen är senare, så det är inga problem. OM det hade varit spelning under Earth Hour så skulle bandet ha lite el-tid intjänad. I början av spelningen på Fasching var det nämligen strömavbrott och de körde a capella.

Från spelningen på Fasching i februari.

Flow - när man minst anar det

Ännu en gång får jag två saker bekräftat.

Sak 1: Ju lägre förväntningar jag har, desto roligare får jag. Gärna om jag är helt förbi av trötthet, alla kläder är i tvätten och det är en snöstorm ute som gör att jag nästan inte kommer varken hemifrån eller hem.

Sak 2: Salsaflow regerar. Det finns inget bättre tjack. Kaffe, choklad, rödvin, Chisan...skulle möjligtvis vara kärlek då. Fast salsaflow är kärlek - till musiken, atmosfären, killen man dansar med. För att jag ska känna mig varm och glad en eller ett par dagar efter så krävs bra flow hela eller större delen av en kväll. Bara en dans räcker inte. Igår var flera av mina bästa på Chicago. Det tackar jag för!

Nu ska vi bara se om "sak 1" bekräftar sig själv ikväll. Jag ska prova ett nytt ställe och då gäller det att hålla förväntningarna i styr. Går det att få två flowkvällar på raken?

Smällar man kan ta

Exempel 1) Ta en trist salsakväll, med några få danser som inte innehåller något flow. Ta en trampskada med tjejskoklack (självklart den smalaste, vassaste) som två dagar senare är bula, blåmärke och hudavskrap.

Exempel 2) Ta terminens första Chicagosocial med den goa atmosfären och många danser med flow till kubanska låtar i den mixade kvällen. Ta exakt samma trampskada som i exempel 1.

Ja, och?!

Gissa den femte :)

Tre saker som alltid händer på La Habana

Ett sprillans nytt år är här! Dags att kavla upp salsaärmarna och se vad det har att bjuda på.

Under slutet av förra året hade jag svårt att hitta salsaflow, mest på grund av två orsaker. Den ena är tjejöverskottet, som inte går att bortse från. Jag pratar med killkompisar som har dansat sex timmar i sträck och fattar inte att vi varit på samma ställe... Det andra är att jag har blivit lite mer kräsen. Det krävs vissa saker för att jag ska känna mitt berusande flow. Jag vill inte dansa stenhård, ryckig linjestil i otakt till hela Los Van Vans Agua.

Nå, i fredags var jag på middag hos en amiga och vi bestämde oss för att halka bort till La Habana och se om det var något drag. "Drag" är kanske synd att kalla det, men stället har en viss charm. Jag har inte varit där så många gånger men varje gång har följande tre händelser inträffat:

1. Det är alltid någon/några som är där för atmosfären och tycker den är jättehärlig. De står och njuter och dricker romdrinkar eller öl och låtsas att de är på Kuba, men de kan inte dansa. Till slut vill de ändå prova och väljer ut ett offer. I fredags yttrade det sig så att en kille kom fram till mig och frågade om jag inte kunde dansa med hans kompis. Moget... Men det var ganska kul och han var i alla fall inte full.

2. Det är alltid någon som säger något om min längd i stilen "Vad lång du är." eller "Du är längre än mig." JA, och?! Om de måste uttala det uppenbara kan de inte få det att låta som en komplimang åtminstone?

3. Jag får alltid höra minst en raggningsfras jag trodde aldrig ens hade funnits på riktigt. I fredags fick jag den där om att jag var en ängel som trillat ner från himlen från en mycket sammetsögd man.

Jag salsar vidare in i 2011. Jag lovar inget, men ska se om jag kan bli lite flitigare med inläggen här för mina trogna läsare och så ska jag plugga spanska!