Den här sommaren har det hänt något förskräckligt. Jag tycker inte att det är 100% kul att dansa. Jag är nere på 1-2 gånger i veckan och en kväll på Grönan når på sin höjd upp till kanske 70%. Förra lördagen var kulhets-, stämnings- och glädjefaktorn kanske 20%. Jag tänkte åberopa jetlag, men det gills nog inte på 4½ timmes biltransport...
En gång på La Isla i sommar - bättre golv än på länge och en ny rolig salsero, men annars trist. Ruedapraktika på söndagar - alltid kul, men jag hör inte längre till de hysteriskt salsafrälsta. Kanske är det en ny platå. Förhoppningsvis blir det bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nä... det är inget konstigt alls som hänt dig. Jag tror man "platåar" ibland, och kanske behöver man göra det också. Man har ökat sin kunskap jättemycket och dansat som en galning och behöver helt enkelt vila lite, låta kropp och sinne smälta allt man fått. Sedan kommer dansglädjen tillbaka... Själv har jag dansat betydligt mindre i sommar och märkt samma fenomen, inte alls så "frälst" som förut. Men jag tror det vänder. Och kanske behöver vi lite nya roliga killar också, dansa med nya utmaningar och med dem vi dansar mer sällan med? :)
Ellie
Sant. I lördags hade jag en hundraprocentig gång faktiskt, men jag har inte orkat blogga sedan dess :) Upp och ner, som livet i övrigt.
Skicka en kommentar