Idag känns det mycket bättre. Jag har gapat över för mycket och framför allt haft orimliga krav på mig själv. Mina kloka vänner som kommenterade förra inlägget hjälpte mig att se att det kan bli för mycket av det goda, särskilt om det är många olika typer av klasser jag tar.
Jag tänker fortsätta den här terminen med de klasser jag tar. För att orka det behöver jag vara snäll mot mig själv och kliva ur duktig-flicka-kostymen. Till nästa termin ska jag inte tänka på min utveckling, utan främst vad jag kommer att må bra av. Har jag verkligen tänkt att det var samma sak... Jag tror faktiskt det.
Jag läste en gång en klok sak om perfektionism: Om du ständigt lägger ribban på personligt rekord är risken hög att du river. Vilket ger negativa tankar helt i onödan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Perfektionisten försöker nog prestera till 100 procent, men strävar väl - om sanningen ska fram - snarare efter 120 procent. Lite märkligt med tanke på att VG-gränsen brukar ligga redan vid 80 procent (för att tala i skoltermer). Perfektionisten kan alltså slappna av ganska rejält innan nåt hon (eller han) gör börjar bli "dåligt". Eller va? :-)))
PS. Betyder lite mindre "duktig flicka" att det blir lite mer "bad girl" på dig framöver? ;-)
Vem var det som analyserade sa du nu igen? :D
Den som lever får se...om jag låter bli att sträva efter det till 120% så kanske ;)
"bad girls" måste också prestera till 120%. Annars tappar de titeln ju;p
Skicka en kommentar