Byxor

På Ingrid Schrewelius tid sa de alltid "en byxa". Det tycker jag är en trevlig vana som jag gärna tar efter.

Den byxa som är vanligast på salsagolven är jeans. Alla modeller utom riktigt vida eller bell-bottoms funkar. Kring passform finns lite olika skolor. En del föredrar tajta modeller och andra vill ha luftigt. Jag fick ett insidertips en gång om att ha en storlek större än vad man normalt har, men jag vet inte om det hjälper direkt. Stretch däremot är räddningen för rörelsefrihet vid höga knälyft. Jeansen är årstidslösa och anpassas för sommarbruk genom uppvik eller knickersmodell.

Personligen får jag det besvärligt när jag vill ha en vanlig svart byxa. De är oftast i material som känns lite obehagligare mot svettig hud och de jag har saknar fickor. Kostymbyxa på män ser man mest på uppvisningar, vilket är synd. Särskilt i kombination med väst och uppvikta skjortärmar.

Att 3/4-längden är populär tror jag beror på att det blir svalare runt vristerna, man slipper sätta klacken i sitt eget byxben och det ger tillfälle att lägga fokus på skorna om man så önskar. 3/4-längden finns i otaliga varianter, till exempel piratbyxor, uppvik, tights och highwater.

Salseras egen favoritbyxa? Det får bli jeans av den tajtare skolan. Jag har ständigt ögonen öppna i jakten på de perfekta salsajeansen och förvånar mig själv med att ha ett favoritpar för salsa, som jag aldrig skulle ha "i det civila".