Efter kursen

Det är Internationella Dansdagen idag. Jag firar inte mer än att jag dansar som vanligt ikväll. Mina fötter firar fredagar, ofta den enda dag jag inte dansar. Jag ska erkänna en sak: Det här är första terminen som jag har börjat nedräkningen inför terminsavslutet. Salseran i mig har inte tröttnat på att dansa och lusten att lära har absolut inte försvunnit. Däremot är det rätt tufft att ha terminskort och vara uppbokad nästan varenda kväll. Jag är inte bara Salsera. Jag är med mera också - kompis, after work-polare, gammal arbetskamrat och moster. Jag ser fram emot sommaren då det blir lite lättare att balansera umgänget, vilket så klart betyder att jag kommer synas på den underjordiska ön, på nöjesfält eller i den djupa årstadjungeln.